مقالات              Paranoia svenska 16/07/2015 قراءات: 869 Salah Hussein Paranoia eller förföljelsemani, är ett sjukligt tillstånd av överdriven misstänksamhet, och brukar vara en form av vanföreställning eller ingå i en mer komplex symtombild vid en psykos med hallucinationer och tankestörningar Paranoida vanföreställningar förekommer inom många olika psykiska störningar och även vissa neurologiska störningar och tillstånd. Särskilt utmärkande är tillståndet i schizofreni och specifikt den deltyp som kallas paranoid schizofreni, men förekommer också som personlighetsstörning, paranoid personlighetsstörning och i vanföreställningssyndrom. Paranoia är även vanligt hos missbrukare i abstinensfas eller under en snedtändning på narkotika I de flesta strikt medicinskt vetenskapliga sammanhang betecknar paranoia alla olika typer av psykotiska symptom och inte bara förföljelsekänsla utan till exempel hörselhallucinationer, hallucination för känsel eller tankestörningar. I sådana sammanhang behöver paranoid inte beteckna förföljelsemani. Paranoid schizofreni behöver inte innebära förföljelsekänsla över huvud taget, men det kan förekomma rösthallucinationer och vanföreställningar. Inre röster med uppmaningar och förebråelser förekommer vid funktionell psykos som beror på yttre omständigheter, till exempel stress, sömnbrist eller någonting som djupt har sårat den drabbade. Endogen psykos beror på inre omständigheter, till exempel överkonsumtion av alkohol (toxisk psykos) eller sjukdom, till exempel epilepsi eller hjärntumör (organisk psykos). Vid toxisk psykos förekommer synhallucinationer. Paranoid psykos Paranoid psykos är en generell beteckning för en psykos där paranoia är det huvudsakliga symtomet, oavsett om det är en funktionell, drogutlöst eller organisk psykos. Det saknas i sig som diagnos i manualer som ICD-10, som anger det som synonym till vanföreställningssyndrom När en psykos uppvisar paranoida inslag, kan den drabbade ha vanföreställningar som ger upphov till paranoian. Vanföreställningarna kan yttra sig i konspirationsteorier, i att personen anser sig särskilt utvald, en tro att andra har vissa felaktiga uppfattningar eller pratar bakom ryggen, att personen har en sjukdom, med mera. Storhetsvansinne är ett annat vanligt inslag. Som regel är vanföreställningarna präglade av personens kultur och miljö. Vanföreställningarna och medföljande paranoia leder till reaktioner som till exempel misstänksamhet, anklagelser, svartsjuka, isolering, ångest, depressioner, etc. Till sjukdomsbilden för schizofreni, men inte vanföreställningssyndrom, hör också hallucinationer. svenska التعليقات الاسم * البريد الالكتروني تعليق * 5000